Kriget är slut - Morgan Alling

Det är en känslosam bok att läsa och den väcker många tankar och funderingar. Jag blir riktigt upprörd när jag läser om hur socialen betedde sig mot Morgan och hans bror. Den tuffa barndomen som Morgan och hans bror behövt genomlida ska inget barn behöva vara med om.

Det är hemskt att läsa om hur modern gång på gång lovar att allt ska bli bra och att hon ska hämta hem Morgan och hans lillebror  från barnhemmet utan att det sker. Istället skildes bröderna åt och skickades mellan en rad olika fosterfamiljer.

När Morgan berättar om skoltiden drar jag direkt  paralleller till det kompensatoriska perspektivet som man kan läsa om i Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan samt Lärande Skola Bildning. Kompensatoriska perspektivet menar på att det är eleven som ska anpassa sig till skolan och inte tvärtom. Lärarna såg Morgan som den "jobbiga eleven" och han exkluderas ofta från undervisningen och blev utslängd ur klassrummet.

Morgan är verkligen ett maskrosbarn! Räddningen i Morgans liv blir när Martin kommer in i bilden och börjar ställa krav på Morgan. Morgan får känna sig behövd och värdefull.

Hur tror ni att Morgans liv hade sett ut om inte Martin kommit in i hans liv?

Mindset

I början av veckan delade vår mentor ett youtubeklipp som påminde mig om denna film som jag sett tidigare. En tänkvärd film på hur man eventuellt kan ge en elev ett större självförtroende i skolan och kanske på vägen även öka dennes lusten att lära?

Denna studie grundar sig i forskning gjord av Carol Dweck. Hon är en amerikansk psykologiprofessor som ägnat hela yrkeslivet åt att forska om hur vår personliga inställning till våra förmågor och brister sedan påverkar vår motivation och självbild. Utifrån de teoretiska perspektiv som vi nu läser om kan jag inte låta bli att reflektera över varifrån denna forskning grundar sig.

På sätt och vis kan man se drag från behaviorismen där barnen blir positivt förstärkta och utifrån hur denna förstärkning ser ut så påverkar detta hur barnen utför uppgifterna. Samtidigt kan man se denna ”metod” ur ett kognitivt perspektiv då man bearbetar och tar emot information, i detta fall komplimangen/berömmet, och sedan används informationen (assimilation och adaption enl. Piaget).  Utifrån det låsta berömmet väljer barnen oftast den lätta vägen av rädsla/osäkerhet för att inte längre vara ”duktiga”. De barn som istället får ett växande beröm väljer oftast den svårare uppgiften då deras självkänsla stärkts och rädslan för att misslyckas inte är lika stor.

Vad tycker ni om denna metod? Ser ni metoden utifrån något annat perspektiv?

Referenser:
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] u) Stockholm: Natur & kultur.
Elektroniska källor:
http://mindsetonline.com/abouttheauthor/tg.

Goda relationer ger trygghet och tillit

Som lärare är det viktigt att skapa goda relationer med eleverna eftersom trygghet och tillit är en viktig grund till att stimulera elevernas lärande. Elever som ofta är rastlösa, hamnar i konflikter eller saknar viljan att lära sig kan bero på skolans pedagogiska miljö. Ur ett relationellt perspektiv kan man se det som obalanser i det pedagogiska rummet (Eriksson-Gustavsson m.fl., 2011).
När en elev bryter mot normer eller gör tvärtemot vad de andra eleverna i klassen gör under lektionen, kan det leda till ett utanförskap som medför många konsekvenser. Därför är det viktigt att stärka klassen som grupp samtidigt som skolpersonalen undersöker orsaker och samband till elevens beteende. Det kan finnas många faktorer som har en negativ påverkan på eleven, ett exempel kan vara att eleven har lärandesvårigheter.

I tidningen “Skolvärlden” intervjuas skolpsykologen Jenny Jakobsson Lundin. I intervjun inleder Jenny med att säga “allt lärande sker i en relation”, sedan fortsätter hon att prata om att skapa goda relationer som är positivt laddade är viktigt för elevens motivation till att lära. Lärare behöver även kunskap i psykologi och veta att känslor är otroligt smittsamt, kunskapen om att känslor smittar utan att vi ens är medvetna om det.

Grunden i en elevs lärande är att ha en trygg och god relation till läraren, relationen är viktigare än vad vi tror. Kan en god relation lösa alla problem i skolan? Kan lärare förhindra att en elev bryter mot normer? Hur kan arbetslaget förhindra utanförskap?

Referenser:

Eriksson-Gustavsson, A.-L., Göransson, K., & Nilholm, C. (2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan (1:4). Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor:

http://skolvarlden.se/webb-tv/battre-resultat-med-psykologi-i-klassrummet (hämtad: 2016-11-17)

Kompensatoriskt perspektiv - Bristperspektivet

Kompensatoriskt perspektiv - Bristperspektivet

Vi blir väldigt berörda när vi läser och börjar förstå vad det handlar om när man pratar om det kompensatoriska perspektivet (Enligt Claes Nilholm blogg även kallat bristperspektivet). När man försöker utjämna alla elever och alla skall hamna på en och samma nivå genom att skärpa till dem som hamnar efter av olika skäl. Vi föds ju som unika individer och med helt olika förutsättningar och olika bakgrund, även inom en och samma familj är barn olika, så hur skall vi någonsin kunna utjämnas? (Lundgren mf. 2014, s.383)

"Jag älskar min skola"

Det är tur att det gjorts forskning på ämnet så att vi har kommit vidare från dessa felaktiga och väldigt traditionellt bundna teorier. (Eriksson Gustavsson mf. 2011, s.134). Såklart var även vår första tanke i gruppen när vi hörde specialpedagogik och diagnoser är att - “jovisst, det är klart att dessa elever skall få extra stöd i en egen klass”. “Små klasser är ju bra för elever som behöver extra stöd, dom stör ju bara de andra eleverna.” “Bort med dom bara, så sopar vi problemet under mattan...”  Det är klart att det är skönt för lärare att säga: “nej, den här eleven har jag inte tid med” eller “Det problemet kan någon annan ta”.

STOPP!

Är det inte just detta vi lärare är till för? Är det inte just att finnas till för alla olika elever och allas särskilda behov? Finns det någon elev som inte har särskilda behov? Är det inte där vi kommer in i bilden och skall reda ut vad var och en behöver för att kunna lära sig, för att växa och förstå?

Vi har de mentala verktygen, vi är de framtida lärarna och vi skall finnas där för våra elever så att alla elever kan känna sig som att de är på rätt plats!

Referenslista:

Anna-Lena Eriksson Gustavsson, Kerstin Göransson, Claes Nilholm (red.) (2011) Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur

Ulf P. Lundgren, Roger Säljö och Caroline Liberg (2014) Lärande skola bildning, Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur

Elektroniska dokument:

Claes Nilholms blogg

https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/vad-ar-ett-dilemmaperspektiv-

Kort presentation om Kristin

Hej,

Jag heter Kristin och är 27 år. Jag bor i Arvika tillsammans med min sambo Christian och vår lilla hund Stella :) Jag har bott i Uppsala 5,5 år och bl.a. läst Biomedicinprogrammet och nu läser jag Grundlärarprogrammet inriktning 4-6. När jag inte studerar jobbar jag som integrationshandledare för ensamkommande asylsökande ungdomar. På min fritid gillar jag att träna och då blir det antingen orientering, löpning eller styrketräning. På vintern åker jag skidor både på längden och utför ;)

Kort presentation om Jessica Johdet

Hej alla läsare!
Jag heter Jessica Johdet och är en 25 årig lärarstudent med start ht-2016. Läser alltså första terminen just nu så år 2020 är jag nyexaminerad lärare!
Jag bor i en mysig villa i den lilla trästaden Hjo med min make Alexander och mina barn Lucas (3år) och Hugo (Snart 2 år). Vi har även en katt och en 6 månaders hundvalp här hemma så det är fullt upp hela tiden!
När jag väl får en stund över mellan plugg och hushållssysslor går jag mysiga promenader med hunden eller passar på att umgås med mina vänner. Jag älskar även att laga mat och baka! Då och då jobbar jag extra på en förskola och fritids.

Kort presentation av Johanna B

Jag heter Johanna och är 27 år, bor i en villa i Mariestad med min man våra två döttrar Moa och Olivia som snart är 3 och 5 år och våra två katter. På dagarna när jag inte sitter med skolböckerna och pluggar till lärare med inriktning årskurs 4–6 så kan ni hitta mig ute i skolorna som vikarie. När jag får tid för mig själv går jag gärna iväg till gymmet och kör ett styrkepass. Jag tycker även om att resa och uppleva saker och det är något vi ofta försöker göra hela familjen.

Kort presentation om Johanna R

Hej på er!
Jag heter Johanna och fyller 22 år i december. Jag bor i en villa i Åmål tillsammans med min sambo och våra två katter. Jag läser grundlärarprogrammet med inriktning åk 4-6 för att jag vill vara en viktig person i barn och ungas liv, som inspirerar och ger trygghet. Några av alla mina fritidsintressen är att spela instrument, pyssla i trädgården och att åka snowboard.

Kort presentation av Emma Mäsak

Emma Mäsak
Lärarstudent F-3 med start ht 2016
Jag bor i en stor villa på landet, i världens ände, ute på ön Orust på västkusten. Jag och min sambo har renoverat vårat hus sen 2007 och anser oss nu vara klara. Vi har tre barn, Kasper 7, Miranda 5 och Eloise 1 och två goa ladugårdskatter Tiger och Tassen.  När det blir luckor i pluggandet och mellan alla barnens aktiviteter och allt annat som skall göras så tränar jag gärna styrketräning, kör lite yoga, springer eller dansar.