På skolgården..

På skolgården...

Lisa sitter på skolgården och bygger en snögubbe. Men hon blir inte riktigt nöjd med den. När Olle kommer förbi så erbjuder han sig att hjälpa Lisa att bygga en mycket större snögubbe. Tillsammans lyckas de med det!

Den här seriestrippen handlar om det sociokulturella perspektivet och enligt bland annat Vygotskij sker utveckling och lärande i samspel med varandra. Olle är mycket längre än Lisa och hjälper henne med att bygga en större snögubbe. Han lyfter även upp henne så att hon når snögubbens huvud och kan sätta på hatten. Tillsammans och i samspel med varandra så fixar de det.

Syftet med seriestrippen är att visa att man tillsammans, med hjälp av varandra, kan klara av uppgifter som man annars kanske inte skulle ha klarat av.

Säljö, R. (2014). I U. P. Lundgren& C. Liberg (Red.), Den lärande människan - teoretiska traditioner (s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.

Seriestripp

I denna enkla seriestripp ser ni ett exempel på hur elever kan lära sig av varandra och att pushning kan hjälpa elever att klara något nytt. Man kan koppla till det sociokulturella perspektivet där någon med större erfarenhet är med och handleder den mindre erfarna. Hur ser ni på det här att elever lär och hjälper varandra i stora som små saker?

Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare (3:e uppl., s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.

God lärandemiljö

Var femte elev är i behov av särskilt stöd och enligt skollagen har ju varje enskild elev rätt till lärande och utveckling. Tyvärr misslyckas många skolor med detta det har kommit flertalet rapporter om skolor som misslyckas med lärandemiljön särskilt för elever med funktionsnedsättningar. En god miljö i skolan är grundläggande för elevens utveckling och lärande och detta om att främja en god skolmiljö där alla elevers utveckling och välmående prioriteras står det ju om i skollagen ändå misslyckas många skolor då med detta.

Det riskerar inte bara att eleverna inte uppnår skolans mål utan även ohälsa hos barn och sämre förutsättningar senare i livet. Regeringen har utökat personalstyrkan inom skolhälsan men problemet ligger egentligen inte i antalet utan kompetensen hos de som arbetar med detta. Elevhälsans kompetens kan öka skolans kunskap om funktionsnedsättningar och hur dessa påverkar elevens hälsa och lärande, tre av tio barn har idag någon form av funktionsnedsättning. Det krävs bättre förutsättningar till delaktighet, extra anpassningar, kompensatoriska hjälpmedel och kommunikativ och kognitivt stöd för dessa elever.

Det förebyggande arbete som görs i skolorna är viktigt för en jämlikt lärande och jämlik hälsa.  Tidigt hälsofrämjande insatser leder till förbättrad hälsa och ökade förutsättningar för alla elever att delta i skolarbetet.

Oroväckande när man läser denna artikel att så många skolor misslyckas med något som tydligt står i skollagen. Vart tror ni att det felar i kompetensen eller i resurser?

http://skolvarlden.se/artiklar/sa-kan-skolan-lyfta-elever-med-sarskilt-stod

Intern motivation

John Steinberg som b.la. har erfarenhet som rektor har i lärarnas tidning skrivit en debattartikel om skolans traditionella undervisningsmetod där man samlar klassen berätta om ett begrepp, ger en instruktion för sedan sätta eleverna i arbete och slutligen genomförs ett prov som leder till betyg. För att nå framgång i kunskapsöverföring genom denna traditionella pedagogik kräver kunniga pedagoger som är engagerade och väcker intresse för innehållet för eleverna. Denna traditionella pedagogik leder till en extern motivation där lärarna bestämmer vad eleven ska lära sig, hur och när.

Men John menar på att vi lever ju i ett kollaborativt samhälle där allt är en konsekvens av att vi människor samarbetar. Så då borde skolans undervisningsmetoder främja samarbeta mellan människor. Många politiker och skoldebattörer tycker att grupparbeten är slöseri med tid och oseriöst.

Med skickliga pedagoger som kan strukturera, handleda, följa upp och ge klarhet i hur uppgiften ska genomföras och vad som krävs av eleven kan dessa grupparbeten leda till en intern motivation hos eleverna. Ett lyckat grupparbete ökar elevernas kompetens att samverka med andra något hela vårt samhälle bygger på.

När jag läste den här artikeln så kom jag att tänka på Nottinghams bok där han skriver mycket om motivation och även samarbete mellan eleverna för att lösa problem. Jag tror att det är viktigt för eleven att hitta en intern motivation för att utvecklas och lära sig. Det blir så mycket lättare om man hittar en egen drivkraft till varför man ska lära sig, eller hur tänker ni på det här?

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet: återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Skolvärlden  http://skolvarlden.se/artiklar/till-forsvar-projektarbete

Könsuppdelad undervisning?

Könsuppdelning i skolan?

För någon dag sedan kunde man läsa om i Göteborgsposten (GP) att Europadomstolen slagit fast att föräldrar i Schweiz inte får hindra sina barn från att delta i simlektioner i skolan med flickor och pojkar.

I Sverige så har könsuppdelad undervisning prövats i ett enda fall, och då godkändes det.

Det som hände i Schweiz var att det var två flickor vars föräldrar ansåg att undervisningsformen i skolan stred mot deras religiösa tro. Europadomstolen slog dock fast att integration väger tyngre än religionsfrihet och därmed fick föräldrarna inte rätt till att hindra sina barn från att vara med i undervisningen. I Europadomstolens dom kunde man bland annat läsa att skolan har en speciell roll i integrationsprocessen.

Rubriken på denna artikeln löd att “skolan saknar reglering för könsuppdelning” och det som hände på Al-Azharskolan i Stockholm var att tillsynsmyndigheten kom fram till att en könsuppdelning i undervisningen inte stred mot skolförfattningarna och Al-Azharskolan fick rätt till att bedriva könsuppdelad undervisning. Skolinspektionen gjorde en enskild granskning av fallet på skolan men poängterade också att det inte kan dras några generella slutsatser utifrån den bedömningen.

Gustav Fridolin (MP) som är utbildningsminister reagerade på beslutet som skolinspektionen tog och tycker inte att man genom att göra könsuppdelningar uppnår en trygghet mellan pojkar och flickor.

Vad tycker ni om Europadomstolens beslut? Hur tungt väger religionsfrihet och vad tycker ni om Gustav Fridolins uttalande?

Länk till artikeln i GP: https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/skolan-saknar-reglering-f%C3%B6r-k%C3%B6nsuppdelning-1.4109292

Temadag: miljö

Denna temadag handlar om vår miljö och hur vi kan påverka den. Eleverna får utveckla sina kognitiva förmågor blandat med praktiska och meningsfulla uppgifter. Dagen har ett varierat innehåll för att väcka alla elevers nyfikenhet kring miljö och hållbar utveckling. Eleverna får olika uppgifter som innehåller olika uttryckssätt, i några uppgifter får de även möjlighet att själva välja uttryckssätt och material.

De ämnen vi berör är:

- Svenska
- NO
- SO
- Bild
- HKK
- Matematik
- Engelska

Relationen elever och lärare emellan har visat sig vara vara en viktig komponent i utbildningen och lärarens professionalism och det visar sig också i elevernas resultat (Aspelin 2015). Inför en temadag där ämnet kanske inte låter jättelockande för eleverna så är det extra viktigt med en god relation och en positiv grundinställning från lärarens sida (Nottingham 2013).

Utöver litteraturen som visas i filmen har vi även utgått ifrån föreläsningarna via telebild 2016-12-13 (Estetiska lärprocesser) och 2016-12-13 (Arbeta tematiskt mot konkreta mål, demokrati och delaktighet)

Scaffolding

Enligt Vygotskij är vårt lärande är en ständigt gående process. Genom att lära oss något så är det ofta nära till hands att vi kan lära oss något ytterligare. Eleven vet hur man adderar, och läraren är medveten om detta, men hon behöver vägledning och stöd. Läraren ställer frågor som eleven behöver kunna (addera och subtrahera) för att klara uppgiften och eleven inser att hon faktiskt kan. Det läraren nu gör är att låta eleven försöka sig på uppgiften igen på egen hand. Det är dock viktigt att man inte helt lotsar eleven genom ett problem. Om inte eleven får tänka själv finns risken för ett passivt lärande. 

Hur hade ni hanterat situationen annorlunda? Hade ni väglett eleven på något annat sätt?

"Att klara något tillsammans är en viktig bas för utvecklingen" (Hwang & Nilsson, 2014)

Referenser
Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, C. Liberg, & Säljö, Roger (Red.), Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare] (s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.